Pressmeddelande 28-08-2015 kl. 17.22
Effekterna av saltpulsen som i december 2014 strömmade in i Östersjön sträcker sig nu till Finska vikens mynning. Pulsens effekter har dock tynat och den är inte i stånd att syresätta det svavelvätehaltiga djupvattnet i Östersjöns huvudbassäng. Syreläget i djupvattnet i Finska vikens öppna havsområde är bättre än föregående år. Däremot var algmängderna i såväl Finska viken som Skärgårdshavet större jämfört med augusti ifjol. Om detta vittnar resultaten av forskningsfartygen Arandas och Muikku nyligen avslutade forskningsresor.
Syreläget närä Östersjöns botten 2014-2015. © SYKE
Fortfarande syre i djupvattnet i huvudbassängens mellersta del
Effekten av det saltiga och syrerika vatten som i december 2014 strömmade in genom de danska sunden i Östersjöns huvudbassäng observerades fortfarande i augusti ända i djupvattnen öster om Gotland. Liksom under forskningsresan i juni observerade man också under expeditionen i augusti syrerika djupvatten norr om Gotland. I jämförelse med Arandas expedition i juni hade dock det syrerika vattenområdet minskat litet nordost om Gotland.
Det saltiga och tyngre vattnet som strömmat in i huvudbassängen har delvis trängt undan det gamla syrefattiga och näringsrika vattnet nära bottnen som i sin tur har rört sig mot Finska vikens mynning. Huruvida det syrefattiga vattnet hamnar i Finska viken beror på väder- och strömningsförhållandena den kommande hösten och vintern.
Halten av fosfatfosfor i djupvattnet i Östersjöns huvudbassäng och vid Finska vikens mynning har sjunkit tydligt jämfört med ifjol. En del av denna fosfor har av det saltigare vattnet trängts undan till de övre vattenskikten.
Djupvattnet i huvudbassängen kan inte strömma i större omfattning till Bottniska viken på grund av trösklarna på bottnen. Således har syreläget i Bottenhavet hållits på en relativt bra nivå och syreläget i Bottenvikens djupvatten är utmärkt. Fosforhalten i Bottenhavets djupvatten har stigit.
Salthalten Gotlandsdjupet-Finska viken 2014 och 2015. © SYKE
Syreläget i Finska viken har förbättrats
Det sommartida syreläget i djupvattnen ute på öppet hav i Finska viken är bättre än under de senaste tio åren. Man har observerat svavelväte endast i djupvattnen i närheten av Estlands kust och vid Finska vikens mynning. Den centrala orsaken till det bättre syreläget i år var att det syrefattiga och näringsrika djupvattnet i huvudbassängen i inte kunde under den gångna sommarens väderförhållanden strömma in i Finska viken, i motsats till exempelvis sommaren 2014.
Också syreläget i vattnen nära bottnen och havsbottnen var till största delen bra på forskningsfartyget Muikkus observationsställen i yttre skärgården i Finska viken. Läget för bottensedimenten och bottendjurssamhällena var liknande som under de fem tidigare åren. Botten som är i dåligt skick förekommer år efter år i samma områden i den inre skärgården, i vilka vattenutbytet är svagt och på vars botten det finns organiskt material som förbrukar stora mängder syre.
Fosfatfosforhalterna i djupvattnen ute på öppet hav i Finska viken var lägre än ifjol och på ungefär på genomsnittlig nivå av de senaste tio åren.
Upplöst fosfor från Gotlandsdjupet till Finska viken 2014 och 2015. © SYKE
Algmängderna större än i augusti ifjol
Den kyliga och blåsiga försommaren fördröjde bildandet av omfattande blomningar av blågrönalger. I slutet av augusti fanns det dock rikliga mängder blågrönalger i hela Finska vikens öppna havsområde.
I kustvattenområdena var halten klorofyll-a, som avspeglar mängden alger, högre än ifjol, i såväl Skärgårdshavet som Finska viken. Större skillnader i algmängder mellan havsområdena förekom inte. Orsaken till de förhöjda algmängderna var det att fosfatfosforhalten i ytskiktet var högre före vegetationsperioden i år jämfört med än ifjol. Detta i kombination med det varma och lugna vädret i augusti gjorde de kraftiga blomningarna av blågrönalger under de senaste veckorna möjliga.
Orsaken till de förhöjda fosforfosfathalterna var däremot såväl fosfor som sommaren 2014 strömmade in i Östersjöns huvudbassäng från de nordliga djupvattnen, som fosfor som under dåliga syreförhållanden frigjorts från Finska vikens egna botten. Denna fosfor blandades i ytskiktet förra vintern. Oavsett de tydliga ökningen i algmängder jämfört med föregående sommar i synnerhet i Finska vikens östra del är eutrofieringen i havsområdet fortfarande tydligt lägre än för ett årtionde sedan.
Saltpulsen i februari-mars ifjol och särskilt den stora pulsen i december har tillsvidare hejdat spridningen av det syrefattiga bottenområdet i Östersjöns huvudbassäng, vilken pågått under hela 2000-talet. Pulserna och deras följder kommer sannolikt även i framtiden att påverka tillståndet av Östersjöns huvudbassäng och ekosystemet samt återspeglas tillfälligt även i Finska vikens och Bottniska vikens tillstånd. SYKEs havscentrum fortsätter att följa upp och undersöka saltpulsen och dess effekter i tätt samarbete med andra institutioner som forskar i Östersjöns tillstånd samt informerar om arbetets resultat.
Havsforskningsfartyget Aranda har öppna dörrar 10.9.
Man kan bekanta sig med havsforskningsfartyget Aranda och havsforskning den 10 september vid Packhusets brygga i Södra kajen i Helsingfors, då fartygen har öppna dörrar kl. 9–18.
Mera information:
Aranda
Reseledare, specialforskare Maiju Lehtiniemi, SYKE
fornamn.efternam@ymparisto.fi
Tel. +358 40 7255 085
Reseledare, specialforskare Pekka Kotilainen, SYKE
fornamn.efternam@ymparisto.fi
Tel. +358 295 251 317
Muikku
Reseledare, specialforskare Seppo Knuuttila, SYKE
fornamn.efternam@ymparisto.fi
Tel. +358 40 7609 232
Saltpulsser, Finska vikens år
Projektkoordinator, ledande forskare, Kai Myrberg, SYKE
fornamn.efternam@ymparisto.fi
Tel. +358 295 251 441
Kommunikation
Kommunikationsexpert Aira Saloniemi, SYKE:s kommunikation, Östersjöärenden
fornamn.efternam@ymparisto.fi
Tel.+358 400 1488 75
Bilder för media
Syreläget närä Östersjöns botten 2014-2015 (1500 px)
Salthalten Gotlanddjup - Finska viken 2014-2015 (1500 px)
Upplöst fosfor Gotlandsdjupet - Finska viken 2014 - 2015 (1500 px)